Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att på så sätt kunna attrahera kompetent personal så att företaget kan bibehålla positionen på marknaden.Studiens syfte har varit att få kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumärket bedrivs, vilka fördelar som anställda uppfattar att en anställning i företaget innebär samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkäter med personalen, 12 enkäter med högskoleklass tillhörande målgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frågor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anställda organisationens EVP? och vad efterfrågar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumärket hos de anställda. Den externa strategin särskiljer dock inte arbetsgivarvarumärket från varumärket, och ett starkt EVP saknas då identitet, profil och image inte överensstämmer.Nyckelord: Arbetsgivarvarumärket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv arbetsgivare? Vad är det som avgör val av arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick över vilka skilda synsätt olika arbetsgivare har på att anställda privatsurfar på internet under arbetstid. Meningen med den här uppsatsen har alltså varit att försöka få en uppfattning om hur olika arbetsgivare kan ställa sig till detta fenomen, således har vi inte haft någon avsikt att jämföra de olika synsätten mot varandra.I den teoretiska referensramen har vi bland annat tagit upp fyra olika förhållningssätt som Ivarsson och Larsson (2010) menar att arbetsgivare kan ha gentemot privat internetsurfande. De är: officiellt förbjudet, till synes förbjudet, tillåtet samt uppmuntrat. Dessa förhållningssätt har vi haft med oss genom hela arbetsprocessen och de har därför präglat hela vår uppsats. Bland annat har vi också tagit upp teorier kring livspusslet och dess inverkan på detta beteende.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Varför bloggare bloggar samt förhållandet till privat och offentligt på bloggen. Intervju med fyra bloggare i Sverige, en kvalitativ undersökning. Studiens syfte är att undersöka varför individer bloggar och hur de förhåller sig till privat respektive offentligt. För att ta reda på detta har vi använt metoden kvalitativ undersökning. Detta gjordes genom att intervjua fyra olika bloggare med olika åldrar och intressen. De intervjuade har ingen anknytning till varandra. Arbetet har jämförts med en tidigare undersökning utfört av Nardi et Al (2004) i USA.

Syftet med denna studie är att via tre kvalitativa intervjuer undersöka gränsdragningen mellan privat och offentlig sfär på Internet ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Huvudfrågorna lyder; ?Finns det en gräns mellan privat och offentligt på Internet och var går i sådana fall den??; ?Vad är det människor vill skydda från insyn och varför?? samt ?Hur stor är medvetenheten kring privat sekretess på Internet?? Studien innefattar bland annat en historisk överblick om hur privat och offentlig sfär utvecklats genom åren och hur dagens arenor till stor del överlappar varandra. Fokus ligger på den ständiga gränsdragningen kring privat och offentlighet i vardagen och hur individer uppträder online, hur de där formar sina roller och sin identitet och där G. H.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta är för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte alltid de bästa. Drygt 50 % av alla människor med funktionsnedsättning står idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsättning går arbetslösa i Piteå (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare på att ha något negativa föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning och det visar sig även att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom området. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka föreställningar arbetsgivare har till att anställa personer med funktionsnedsättning, men även hur arbetsmiljön kan se ut på de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för anställning.

När patienter kommer till sjukhus är det mycket som kan kännas främmande och annorlunda. De vårdas i salar med okända människor och deras personliga saker tas ifrån dem. Människan exponeras både kroppsligt och själsligt och möjligheterna att få vara privat kan vara få. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att få vara privat i samband med vård på sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbättra Luleå kommuns anställdas arbetstillfredsställelse och därmed göra Luleå kommun till en bättre arbetsgivare. Genom användandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkäter söktes svar på frågeställningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsställelse och om så vilka faktorer beror det på? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsställelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsställelse, men att de önskade mer feedback från ledarna. Det framkom även att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbättras.